Biogas är nyckeln till den cirkulära stadsdelen

94 procent av alla svenskar tycker att återvinning är en princip som ska styra våra samhällen. Och i de flesta markanvisningar är social och ekologisk hållbarhet prio ett. Det är alltså hög tid att byggandet tar nästa steg, bortom ISO och Miljöbyggnad. Det handlar om cirkulära stadsdelar där det egna avfallet från mat och avlopp kommer tillbaka som klimatneutral energi. Det handlar om biogas.

Få kombinerar miljömedvetenhet och livsnjutning som stockholmarna. Det kopplar oss till en global trend som brukar kallas hedonistic sustainability och som går ut på att locka – inte piska – in människor i hållbarhet genom lösningar som ökar deras livskvalitet. Vi ser det i exempelvis bil-, mat- och modebranscherna. I stadsbyggandet kan samma idé bidra starkt till både den ekologiska hållbarheten i bostäderna och den sociala hållbarheten i stadsdelen. Inte minst nu när Stockholm satsar på biogasproduktion för att nå klimat- och miljömålen för 2030 och 2040.

Mellan husen

Social hållbarhet åstadkommer man med stadsmässighet och trygga mötesplatser. Med liv och rörelse under både dag och kväll. Biogasen är oöverträffat effektiv när det gäller att värma och lysa upp stora ytor. Perfekt för de flexibla och kollektiva lokaler som oftast ritas in nya kvarter, men också för uteserveringar, innergårdar och sportanläggningar. Gasen kan alltså bidra till att sommarmånadernas mänskliga flöden sträcks ut till hela året. Vilket i sin tur lockar fler företag till stadsdelen.

I husen

En öppen spis ligger i topp på bostadsköparnas önskelista, men samtidigt vet vi att vedrök är miljö- och hälsoskadligare än bilavgaser. Med biogas i brasan slipper man ved, sot och farliga partiklar – och dessutom många tekniska krav på rökgångarna. Till samma gasledning som servar brasan kan man också ansluta gasdrivna infravärmare och grillar till balkonger och terrasser. Och givetvis en gashäll som gör hemmaköket till ett litet restaurangkök. Allt detta kan drivas av hushållets eget avfall.